strawbeerry girls

Nu har man varit röstlös sen i söndags då. Börjar gå åt rätt håll eftersom jag äntligen kan få fram lite ljud, lucky me! Jag som trodde den skulle försvinna för alltid. Varför är det så jävla tråkigt att vara sjuk? Eller ska jag kalla mig sjuk eller handikappad? Neh, men blir nog ingen fest imorgon. Jag vill inte försämmra mig nu när det är på bättringsvägen. 200 dagars på oscars imorgon, hade varit kul. Men får spara mig till 150 istället, bara 50 dagar kvar :)

Jag är föööööör rastlös, vill träna, springa!! jag orkar inte sitta hemma mer och tråka. Nu är det nog!
träning hela nästa vecka, det är något som är säkert.

vart ute med luuuke i regnet, inget vackert väder här i lisch inte. Ikväll är det ju paradise och true blood :) Måste se. Bara jag som inte kan låta bli och se den serien? älskar sånna program. Intriger, sex och annat smått och gott.

Får se när oli kommer hem till min hemstad igen, kanske ska stanna kvar lite till. Vem vet, snart dyker jag väl upp där hemma igen, mina strawberry girls! ;)




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0