darling

Saknad

Tåget har precis kommit in på perrongen, jag reser mig och kliver på. Som vanligt kryllar det av stressade människor som knuffas och trängs. Jag hittar en plats vid fönstret, det dröjer inte länge innan jag känner att en tår rinner ner på min kind.

Hur kan jag redan känna saknad, när jag för bara några minuter stod och kramade honom. Jag känner mig ensam.

Nu ska vi inte träffas på fyra veckor, fyra långa veckor utan honom. Att få ligga i hans famn gör mig så varm i hela kroppen, han får mig att känna mig som den enda i hela världen.
Därför är min längtan så stor, det blir bara värre för varje dag som går. Jag känner mig inte hel, han är min andra hälft.

Det är en fråga jag ständigt ställer mig själv och jag kommer alltid att undra varför kärlek - det underbaraste man kan vara med om, kan göra så ont ibland, men samtidigt gör det mig så himla lycklig.

Ibland kan jag bara bli så arg, arg och frustrerad av att inte känna hans doft. Varje gång jag
sätter mig på tåget känns det som om en storm har fångat mig, som tar mig tillbaka till mitt liv här hemma..

Kommentarer
Postat av: Anonym

men du ska ju omma till helgen? (A) ;P

2009-10-14 @ 11:05:30
Postat av: olivia

Vem?;) Ja, men det var 4 veckor sen jag skrev den.

2009-10-14 @ 11:11:42
Postat av: Alicia

vad fiint skrivet sötnos :)

2009-10-14 @ 17:44:04
URL: http://aliciascarlini.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0