inspiredby freshness

Satt och funderade på en rad olika saker igår kväll. Något som min pappa säger till mig varje dag, att vi i dagens samhälle har det så jävla bra. Rent ut sagt! Vi sitter här med fina mobiltelefoner över 3000, de finaste datorerna, dyra kläder och yadayadaa. Jag tycker vi borde lägga en liten tanke till de som inte har det så lätt. Människor med cancer, aids, svält, ja allt som man kan dö utav. Tänk hur lyckligt lottade många utav oss är. Tycker att alla borde vara lite mer tacksamma! Jag kan sitta här och klaga på att min mobil är för gammal, mina kläder behöver bytas ut när det finns folk som inte ens har råd till något utav det. Tycker det är så hemskt så jag försöker oftast inte lägga ner så mycket tanke på det. Att för varje minut tänka på att någon lider eller till och med dör kan ju vara ganska påfrestande. Så kan man ju heller inte hålla på att tänka för det driver ju en till vansinne, men åtminstonde i några minuter. Fråga sig frågorna; har jag verkligen det så dåligt som jag påstår? Anledningen till att jag skriver om detta är att en familjemedlem har blivit drabbad av en sjukdom som kanske inte är den roligaste. Men man får helt enkelt anpassa sig till situationen, det finns ju folk som har det värre eller hur? En vän sa till mig igår att man ska leva i nuet och göra det bästa av situationen man befinner sig i. Att man blir starkare av motgångar och om man inte behöver kämpa för någonting kan det bli svårt att bli bättre eller starkare på någonting. Det tyckte jag lät väldigt klokt och det bästa är att det verkligen är så sant.

Men tänkte iallafall avsluta detta dramatiska inlägg med en söt video som Miss F skickade till mig!! :)
Enjoy!